babyquerida

har tänkt fruktansvärt mycket på graviditeter, barn o.s.v.
och jag tycker egentligen inte det är skillnad på en 16 årig mamma
eller en 30-årig mamma. Visst, det finns skillnader som att en 16-åring inte
har jobb eller utbildning. Men i slutändan så älskar en 16-åring sitt barn
lika mycket som en äldre mamma, och det är väl det som räknas, eller?

Jag menar varför måste man alltid ta allt i "rätt" ordning. det är väl ingen
som har bestämt att man måste ha gått gymnasiet, jobbat i tre år och ha hus,
INNAN man skaffar barn. man kan väl ta det i en annan ordning?
Man är ju inte sämre människa för det!



För i mitt liv känns det som att något fattas, och det känns som att
jag skulle kunna tänka mig att skaffa barn nu.
jag älskar barn och har tagit hand om mina systrar sedan jag var 14 år.
Men jag vet att om jag väljer att skaffa barn nu, kommer jag hamna i ett fack
som ung mamma som inte kan ta hand om sitt barn, som inte har en utbildning,
och som lever på socialen. Även om det inte blir så, så hamnar man i det facket
med tusen fördomar..

Men jag vet att jag kommer bli en riktigt bra mamma!
därför struntar jag i alla fördomar som finns.